En annorlunda teknologi

Den allmänt producerade och accepterade rening av avloppsvattnet består principiellt av:

1) Slamavskiljare utrustad med en membran vilken skall förhindra att fett, papper och andra fasta föremål fortsätter vidare sin väg till nästa steg i processen. Tyvärr fastnar just dessa ovannämnda komponenter i denna membran och täpper till den.

2) Nitrifikation. I denna del av processen tillsätts luft på olika sätt och man förväntar sig en bakterietillväxt vilken kommer att omvandla Nsalter till förhoppningsvis nitrater, samt att reducera N och P eftersom bakterier behöver N och P för att bygga upp sina cellväggar. Tyvärr är reduceringen av N och P mycket begränsad, det fattas bakterier vilka behöver utöver syre även ”mat” som finns i slamavskiljaren.

3) Fosforfälla: Här tillsätts olika flockmedel (det vanligaste i Sverige är polyaluklorid) för att jonbyte skall äga rum. I praktiken är det så, att flockmedel överdoseras, dels för att vara på den ”säkra sidan” dels för att det inte är så enkelt att dosera rätt. Överdoseringen för med sig ett utsläpp av flockmedel som fortsätter sitt arbete även utanför anläggningen och tar hand om den fosfor som bör finnas i vattendrag genom det naturliga kretsloppet av P i naturen. P hamnar i sedimentet och växterna inte kommer åt den. Dessutom släpper anläggningar av den här typen även Klorider, eller andra salter. Salterna ökar vattnets salinitet, vilket inte är bra det heller. Man funderar över att kanske använda sockret på vägarna i stället för vägsalt men att reningsverken släpper ut mängder av klorider, är det ingen som bekymrar sig för.

4) Denitrifikationszon saknas helt och hållet, liksom en zon för blandning i vilken skapas en miljö fattig på löst syre och även om den skulle finnas till, så blir den inte tillräckligt effektiv på grund av bakteriemangel. Längre ned SNF teknologi
Dessutom är det även så att kommuner måste kalibrera sina centrala reningsverk för hela kommunens behov och inte bara för centralortens storlek, ty fekalier måste hämtas för färdigbehandlig oavsett om det handlar om klasiska 3kammarbrunnar eller lokala reningsverk av SNF typen. Man kan uttrycka situationen ungefär: Alldeles för högt inträde för mycket lite musik.

De reningsverk vi säljer är importerade från Tjeckien. Det bör sägas att teknologin hos dem inte är någon uppfinning av en/någon firma. Teknologin är ett resultat av ett forskarteams arbete under ledning av prof. Vladimir Mackerle som idag är 88 år gammal. Naturligtvis kan en teknologi omhändertas på olika sätt och resultat, dock, principen är den samma. Teknologin är inget nytt. D en har funnits minst under de senaste 50 åren och efter kommunismens fall exporteras den till nästan hela världen.

Teknologin utvecklades under övertygelsen att: Problem i naturen förorsakade av mänsklig aktivitet kan inte lösas kemiskt eftersom den löser ett problem, men skapar ett nytt lite längre bort. Problemen måste lösas genom att härma själva naturen. Det gör vi!
För att anläggningen skall fungera, måste den få all näring, därför finns det ingen slamavskiljare. Anläggningen kan inte förbättras genom att sätta den efter en 3kammarbrunn. Teknologin skulle kollapsa.

Vad händer med fekalier? De konsumeras av bakterier inom 30 timmar. Anläggningens slutprodukt är så kallad bakterieslurry som utgör bara 5% av slamängden. Bakterieslurry är luktlös; har konsistens som en tjock välling. Den innehåller inga pappersrester och de flesta fasta föremål är borta utom tomatfrön och kantarellrester. Därför att slurryn inte innehåller något fett, kan den komposteras eller plöjas in på åkern. Slurryn behöver inte färdigbehandlas på stadens reningsverk, hämtningen bortfaller och kan utföras av användaren själv. Till det krävs en vanlig länspump för en kostnad av 800:SEK. Ett hushåll producerar cirka 200 lit av bakterieslurry/år under förutsättning att anläggningen är utrustad med fettavskiljaren. Utan fettavskiljare blir det mer eftersom fettet binder på sig slurryn. Dessutom kan utvunnen slurry inte komposteras eller plöjas in. Ett hushåll producerar 12 kg fett/år genom en diskmaskin, vad händer med fettet sedan????
Låga temperaturer under vintern påverkar inte reningsverket. Luften, som skickas vidare till mammut pumpar måste komprimeras och värmen utvecklas. Dessutom den höga närvaron av bakterier skapar så kallad ”våtkompostering” vilken i sig producerar värme. Anläggningar med samma teknologin finns i USA, Kanada Baltikum, Ryssland, Syrien, Egypten, Iran, Kazachstan, Irland, Nederländerna, Tyskland, Italien osv. All export skedde först efter 1991 några av referenser kan ses på min hemsida.

Frågor eller tvivel angående låga temperaturer är mer befogade hos SNF teknologin: Där skapas ingen våtkompostering och anläggningen blir känslig för låga temperaturer.

Vi försöker introducera produkter av två firmor. Ecofluid- Mico med sin USBF teknik som är patenterad och Ekoprogram med sina Silt reningsverk Båda arbetar enligt samma teknologi Ecofluid- Mico (EM) har tekniska lösningar för stora sammanhang, Ekoprograms teknik är anpassat till behov upp till 800 personer.
EM teknik arbetar helt utan kemikalier om det så krävs och klarar även de högsta anspråk på reducering av N och P. EM teknik löser även det eviga problemet med intaget av dagvatten (ovidkommande vatten) från gatorna under regnperioden. Det man behöver veta, är bara inflödet min. och inflödet max. Därefter designas ett verk i vilket vattennivån inte är konstant, Den går upp och ner alltefter inflödet vilket betyder att vattnet stannar i verket lika lång tid oavsett inflödets styrka.
Reningsverk typ Silt har inbyggd fettseparator men inte ett anaerobt filter vilket levereras bara vid behov. Se bilaga Bruksanvisning där man kan läsa även om problem med överbelastningar. (långvariga besök under semestrar/ferier.

Hos större reningsverk kan både fettavskiljare och anaerob filter integreras in i själva reaktorn. Alla biologiska steg i processen sker i en och samma bassäng/reaktorn. Det gäller alla storlekar! Även problem som uppstår vid mycket ojämn belastning är löst på ett enkelt men effektivt sätt. Det gäller alla campingplatser och anläggningar för vintersport.